Gårdagens hjälte

Publicerad den 30 juli, 2014 av Martin

Det är inte bara tråkigheter och bedrövligheter som inträffar på järnvägen i Sverige. Mycket bra händer dagligen och många skickliga och kunniga männsikor sliter varje dag med att få det stora järnvägspusslet att gå ihop, både i och utanför spåret. Men det talar man sällan om. Man hör oftast bara om det som inte går så bra. Till exempel så körde en förare på ett godståg idag som ett riktigt proffs söderut på skånebanan. Min planering höll perfekt och tack vare att denna förare gjorde ett bra jobb, så blev min insats också väldigt bra. Sådant kan man leva på ett tag! Föraren ringde i Ättekulla och tackade för god tågföring och jag replikerade med att tacka för en mycket bra körning. Sådant fungerar bara om alla gör sitt yttersta vilket man tyvärr inte kan säga om alla inom järnvägen.

Gårdagens hjälte var dock i min bok utan tvekan GreenCargos växlare i Älmhult. Han räddade ett liv. Så här var det…

Det låg tågväg igenom Älmhult på både upp- och nedspår. Norrut rullade ett öresundståg in i Älmhult för trafikutbyte så hastigheten var relativt låg. Söderut skulle strax ett godståg rulla igenom i hundratio kilometer per timme. När öresundståget rullar in ser föraren en äldre dam ta sig ner i uppspåret för att korsa spåren mot den andra plattformen. Föraren nödbromsar, tutar och tänder blinkande frontljus. Damen faller i nedspåret och blir liggande. Samtidigt rullar GreenCargos växlare förbi i sitt lilla växlingslok och ser vad som händer. Denna person reagerar snabbt. Han kastar sig ur sitt fordon och konstaterar att han hinner rädda damen innan nästa tåg passerar. Han hjälper den förvirrade damen ur spåret. Strax efter rullar godståget igenom. Växlaren lyckas få tag i ett telefonnummer via polisen till några av damens anhöriga och stannar med henne tills dom dyker upp.

Jag kan inget annat än lyfta på hatten för denna person som med sin kvicktänkthet och sitt snabba iniativ räddade livet på denna dam. Kanske även med viss fara för sitt eget liv. Gårdagens hjälte!

Igår gick det tack och lov bra. Inte i dag som dom danska rånare som valde en liten annorlunda parkeringsplats för sin flyktbil i Skodsborg på banan mellan Köpenhamn och Helsingör. Polisjakten slutade lite snörpligt när man kom till tågstationen verkar det som…

Rätt men fel

Publicerad den 23 juli, 2014 av Martin

Svara

Det har varit lite glest mellan uppdateringarna nu över sommaren, men jag håller på att sammanställa ett par inlägg som egentligen borde publicerats i våras.

Hur som helst. Jag vill bjuda på en liten rolig incident som vi hade på fjärren för ett par år sedan. En kollega till mig körde kust till kust banan, det vill säga sträckan från Värnamo till Kalmar via Alvesta och Växjö. Allt var lugnt och sista öresundståget för dagen hade lämnat Växjö på väg mot Kalmar. Strax efter Växjö passerar man en liten mötesdriftplats som heter Åryd. Här ringde föraren fjärren och meddelade att vägskyddet vid Skogstorpsvägen var felaktigt. Det var någon bom eller något annat som inte gick ner som den skulle. Fjtkl rapporterade felet i trafikverkets dataprogram Basun och ringde felavhjälpningen som genast skulle skicka ut någon att titta på felet.

Efter ett litet tag ringer det på en annan kollega som kör Blekinge kustbana den här natten. Jo, det var ju det här vägskyddet som var felanmält. Det kan omöjligt vara i Skogstorp för banan går ju uppe vid Tyskamöllan. Kollegan hade ingen aning om vad personen i telefonen pratade om. Vilket vägskydd? Ja, det var ju felanmält ett vägskydd vid Åryd uppe vid Skogstorp, men där finns ju inget vägskydd??

Efter lite efterforskning visade sig att det ligger en liten by mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby som heter just Åryd och här finns ett litet område som heter Skogstorp. Men det som var felanmält var vägskyddet vid skogstorpsvägen i Åryd mellan Växjö och Hovmantorp nästa nittio kilometer norrut.

Vad är sannolikheten för detta?

Fölet

Publicerad den 6 juli, 2014 av Martin

Jag besökte för ett tag sedan Fredriksdal i Helsingborg i ett lite speciellt ärende. Det var då jag fann Sveriges kortaste linje. Mitt egentliga ärende den gången var att försöka öppna upp ett litet förvaringsskjul som varit låst för allmänheten de senaste tio åren. Här inne finns nämligen en liten klenod. Ett litet skotskt ånglok använt i Helsingborgs hamn för över hundra år sedan. Då gick jag bet, men nu har jag äntligen lyckats!

Loket är vad vi idag kallar lokomotor. Ett litet växlingslok som används för transport av vagnar inom hamnens område och framfört av hamnens egna personal. Loket är byggt av Alexander Chaplin & Co i Glasgow, Skottland, år 1873. På lokets sidor finns skyltar med ett företagsnamn, men det är försäljningsombudet Wimshurst, Hollick & Co i London, som var försäljningsombud till Chaplin & Co från 1872.

Loket användes i Helsingbors hamn fram till sommaren 1930 och kallades av personalen för ”fölet”. Den 26:e april 1930 offererade Aktiebolaget Slipmateriel i Västervik en styck Bjurströms-Lokomotor Typ 15 á 19.000 riksdaler till Helsingborgs hamn. Leverans skedde i slutet på juli och Fölet blev således pensionerat. Efter utrangering skänktes det till Helsingborgs stadsmuseer. Den 5/8 1930 gick det att läsa i Helsingborgsposten:

”En av Helsingborgs stads gamla trotjänare har definitivt pensionerats, dock utan att att begåvas med medalj. Den avgående är nämligen i detta fall ett gammalt lok, för den nutida kritiske betraktaren kanske en smula föråldrat, ja rent av löjeväckande, men som kvarleva från järnvägens barndom har det ju sitt stora intresse.”

Aktiebolaget Slipmateriel lobbade hårt för att sälja in sin maskin till hamnstyrelsen, vilket går att läsa i korrespondensen mellan företagen. Man skickar försäljningsbroschyrer, bilder, referenser och långa listor på fördelarna med en dieseldriven lokomotor jämfört med en ångdriven dito. Idag heter företaget Slipmaterial-Naxos och utanför huvudkontoret i Västervik står just en sådan Bjurströms-Lokomotor typ 15 som Helsingborgs Hamn köpte in.

Skicket på Fölet idag är bättre än man kunnat tro. Hur det står till rent maskinellt är jag inte kvalificerad att bedöma, men förutom lite ytrost här och där verkar fölet vara i utmärkt kondition för sin höga ålder. De bakre buffertarna är avskruvade från buffertbalken för att fölet ska få plats på sin nuvarande uppställningsplats. Tyvärr är träbalken lite illa åtgången på vänstersidan. Täcksidan i trä som syns på den gamla bilden är dock avmonterad och försvunnen.