Förra helgen var jag med om en riktigt rolig resa. Vi skulle transportköra vårt renoverade ånglok och några vagnar upp till trafikverkets järnvägsmuseum i Gävle. Väl där skulle vi lämna ångloket och byta vagnar. Vi skulle även hämta två andra ånglok för transport tillbaka till Ängelholm. Norrut skulle Da 888 dra tåget och på hemresan skulle Da 820 tjänstgöra som dragare.
När jag anslöt på torsdagseftermiddagen var tåget i princip färdigväxlat. Martin och Hasse hade jobbat sedan tidig morgon med att bygga ihop tågsättet. Da-loket var utväxlat på ett spår med ström i kontaktledningen ute på stationen. Det som skulle göras innan avfärd var att få ombord förnödenheter och lite annat smått och gott. Efter att ha burit ombord min packning och lite andra saker, fixade Claes och jag ”uppgifter till förare”. Det var första gången jag gjorde det skarpt, så jag räknade en extra gång så jag verkligen var säker på att det var rätt. Vi fick en bromsprocent på 57.
En efter en dök deltagarna upp för att hjälpa till med förberedelserna inför avfärd. Jag fick uppdraget att kontrollera med fjärren hur läget var och om det fanns möjligheter för oss att växla ut lite tidigare. ”Du stinsen. Kan inte du kolla med dina polare på fjärren hur det ser ut ikväll?” Efter att ha kollat av gällande graf ringde jag Robin som körde västkusten och förplanerade växlingen. Efter kvällsmat hos Patrik på restaurangen så gick vi ut för att växla en timme tidigare än beräknat. Det kändes lite märkligt att vara ”på andra sidan telefonen” och höra kollegan säga allt det som jag brukar säga. Växlingen gick smidigt och bara efter ett par minuter var vi klara för avfärd mot Gävle.
Vi fick signal efter Green Cargos Re som rullade igenom via spår 1 från Åstorp och vi var äntligen på väg! Dock inte så långt. Redan i Vejbyslätt stannade vi för att kolla av lager och axlar på vagnar och ånglok. Det är viktigt att kolla av så att smörjning och annat fungerar så det inte blir varmgång i grejorna. I början av resan kollas allt noga i täta kontroller, men efterhand som resan går kan kontrollerna glesas. Förutom ett par graders höjning i en lagerbox på lokets tender så var allt ok.
Jag tog plats i förarhytten nästan direkt för att se och lära så mycket som möjligt nu när vi läser signaler och ATC i skolan. Efter ett litet tag hamnade jag bakom körkontrollerna. Det var helt fantastiskt att äntligen få köra på riktigt ute på linjen! Ralf tog över och körde igenom Göteborg, men norr om götet körde jag vidare en bra sträcka till. Vilken upplevelse. I och med att hjulen är kopplade med koppelstång så vaggar Da-loket lite lustigt vid pådrag när loket får jobba lite! Vilken känsla!
Vid sex på morgonen när vi kommit till Laxå gick jag och lade mig i hytten, som väldigt fort döptes till snarkofagen av dom andra i sällskapet, jag förstår inte varför? Jag vaknade vid 10:30 utvilad av att solen lyste in i genom fönstret i hytten. Efter en bastant frukost tog jag och försökte göra mig lite nyttig genom att hjälpa till där det behövdes. På eftermiddagen letade jag mig framåt till förarhytten igen och gjorde tillsammans med Lasse Martin sällskap när han körde in oss till Gävle C och därefter växlade oss vidare till järnvägsmuseet. Resan hade gått fantastiskt bra utan några som helst problem.
Järnvägsbloggen 
Tack för ditt inlägg. Mycket trevligt att läsa! Jag önskar jag kunde sända dig bilden på en tjej som fick samma changs köra en Da under sin utbildning. En härlig bild.