Vi har en hel del detektorer längs järnvägen som har till uppgift att övervaka den rullande materielen. Detta för att om möjligt minimera skador på infrastrukturen som skulle kunna innebära förseningar, inställda tåg och i värsta fall olyckor eller andra tillbud.

Utan att bli för teknisk kan man säga att det finns tre olika typer av detektorer. Det finns hjulslagdetektorer som ”lyssnar” efter rytmiska slag i rälsen. Dessa slag mellan räls och hjul uppstår när det blivit någon form av platta på vagnens stålhjul. När hjulet roterar kan plattan verka som en slägga mot rälsen och i värsta fall uppstår sprickor på en lång sträcka räls.
En annan typ av detektor mäter värme från tågens hjul och hjulaxlar när dessa dundrar förbi. Ökad värme kan indikera tjuvbroms eller varmgång i hjullager. Detta kan vara nog så allvarligt då det kan bli så varmt ibland att stålaxlarna under tåget smälter. Detta är dock extremt ovanligt och måste nog anses tillhöra ytterligheterna på just varmgångslarm.
Den sista typen av detektor kallas kikadetektor. Denna detektor tar en bild av tågets strömavtagare och skickar denna bild till en dator. Datorns mjukvara letar i bilden efter skador på bland annat slitytan på stömavtagaren. Detta för att inte riskera att kontaktledningen slits av och trillar ned.

Bilden nedan är på ett godståg som körde igenom Tjörnarp på uppspåret kvällen den 25:e oktober i år. Hastigheten var 99.4 km/h och den gröna pilen indikerar var mjukvaran trodde att en skada var. Nu var det som vanligt falsklarm.
Bilden under är på ett X2000 som idag passerade Tjörnarp på uppspåret med en hastighet av 193.3 km/h.
Den sista bilden är på en X31 som har en väldigt sliten strömavtagare. Det regnade också, så mjukvaran larmade tkl för kontroll.